Breaking news: Climate change halted

Super exiting news that partners who teamed up using Reaching Research were invilved in!

 

Ljuduppgiften

Jag har en mp3-spelare: Creative zen mosaic ez 100 att spela in med,

samt en samsungmobil, sgh-u600 EVO

som jag spelar in samma bakgrundsljud på, en kort stund i Stora Redaktionen med klassen.
Enligt Audacity är filen som är inspelad med mp3-spelaren i 32-bitars float och 16000 hz. En wav-fil.

Mobilinspelade filen är 16 bitars PCM och 8000 hz. En amr-fil. Den låter betydligt sämre förstås. För att lyckas få in den här har jag exporterat till en mp3-fil i Audacity.

Av någon anledning spelade jag in mycket mer än 15 s på respektive enhet, men jag har sedan i Audacity kortat dem till den längden och tagit bort allt därefter.
Jag letar efter mer info om enheterna på tillverkarnas hemsidor men av den informationen som finns kan jag inte utläsa vilken inspelningskvalitén är. Ingen av enheterna är egentligen menade för mer än röstmemo-inspelningar, och efter att ha letat igenom alla menyer kan jag meddela att inspelningsinställningarna inte går att ändra.

Jag har lyckats synka klippen hyfsat genom att förkorta det ena och lyssna om och om igen, men jag tror inte att det egentligen måste göras så. Guiden till Audacity på dsv:s hemsida är bra, men den är alldeles för kort. Det blir en form av stereoljud men lite burkigt, så någon millisekunds fördröjning är det nog. Att ändra klangen är svårare, testar leveller och equalizer bland annat.

Därefter har jag lagt in ett nytt klipp, en kort intervju med min son som vi gjorde hemma i lägenheten med mp3-spelaren, sittandes i sängen med ett täcke över huvudet. Mycket utandningar! Här är originalklippet:

Intervjun har jag redigerat genom att klippa bort vissa delar, ändra ordning på det sagda och brusreducera vissa grejer. Tyvärr har jag inte tillräckligt med kunskaper för att veta om jag gör speciellt vettiga val. Labbar lite hit och dit helt enkelt, ibland blir det stor skillnad och ibland inte..

Dessvärre lyckas jag inte heller ta reda på hur man gör ifall man råkar klippa bort aningens för mycket i Audacity, eftersom de klipp man gör inte markeras. I ProTools är det superenkelt, men jag hittar bara ångra-knappen i Audacity och det är ju fullkomligt värdelöst om man gått vidare och gjort annat i klippet som man inte vill ångra.

/tillbaka i skolan, 4 vabdagar senare/
Dessvärre lyckades jag inte öppna audacity-filen hemma, och nu går det inte här heller. All data är borta. Bara att börja om från början… Gaaaah! Försöker åter synka bakgrunderna och få dem att låta liknande. Det går inte speciellt bra, men kul är det åtminstone!

Sedan: ny redigering av intervjun – bättre den här gången. Kopierar istället ner önskade bitar till ett nytt ljudspår, så ligger ju hela originalet kvar om man skulle vilja ändra sig. Här är den redigerade versionen, tyvärr en del fnys och knaster kvar men nu börjar det bli ont om tid här 🙂

Jag får fortsätta kämpa med ljudkvalitén när det finns en lärare tillgänglig!

Här är oxå det loopade bakgrundsljudet. Jag körde kopiera-klistra in, men jag såg att det fanns en funktion där man bara valde att lägga samma version önskat antal gånger efter varandra.

Det går absolut att göra en version där intervjutalet går att uppfatta. Det beror på hur högt man lägger bakgrundsljudet förstås, men intervjun är ju inspelad på ett annat sätt och således mycket tydligare till att börja med. Här har jag låtit det ligga kvar på en ganska hög ljudnivå för att skillnaden ska framgå. Det som stör mig mest är att man hör min röst i bakgrunden (9 s), vilket jag kunde redigerat bort om jag ville, men jag tog med det just för att det skulle bli lite knepigt. Såhär blev i alla fall slutversionen:

Dagbok 16 februari

Antar att det är dags för en ny dagbok, men: jag vabbar. Barnet sjukt. Inget att göra åt.

Sedan senaste inlägget har vi haft Källkritik, och en liten övning på det, samt Ljud, och en övning på det. Ljudföreläsningen var fascinerande, men själva övningen rätt komplicerad med tanke på att det var första gången man satt framför Audacity och inte hade en aning. Jag saknar kunskap om hur man får tillbaka klipp utan att ångra i 17 steg, men jag misstänker att det inte går. Protools. Kom tillbaka. Allt är förlåtet.

I övrigt har jag försökt skapa struktur på min webbtidning/blogg. Lagt upp lite text och sidor. Det går ganska dåligt, och jag har andan i halsen hela tiden känns det som. Jag har gjort noll ansträngningar hittills för att sprida bloggen, och jag vill helst vänta lite till med det. Vill ha något lite mer substansiellt att visa upp.

Men det är mycket stressande att vara hemma, och tråkigt att missa dagens medieformatsföreläsning. Jag skulle också intervjuat en tjej som gjort MFS med en 4-åring i Sydafrika förra året till innehållsbloggen, men det missade jag ju också. Dessvärre kommer jag missa handledningen under morgondagen, och det är lika illa. Har laddat ner Audacity nu i alla fall och får väl försöka fortsätta på egen hand, och gå vidare därifrån.

Det pågår ju också en ständig diskussion om vad vi lär oss egentligen, vad kursen har för syfte och hur den är strukturerad. Jag är på alla sätt för studenters inflytande, men det är inte okej att det tre veckor in i kursen bestäms hur upplägget ska vara. Nix. Men jag hoppas att det ska bli bra nu. Tydliga uppgifter känns klart enklare, även om det är mer omfattande än ”lek lite, testa er fram” förstås.

Källkritikövning – kolla bloggar och forum efter dold marknadsföring

Eftersom stressnivåerna just nu är höga trots låg aktivitet (Strukturer, strukturer! ropade hon klagande) fick jag ett totalt hjärnsläpp när det kommer till ämne. Alltså satte jag mig och slumpade fram sidor på Wikipedia tills jag hittade en som verkade intressant; om tributyltenn. Tributyltenn är en ” en mycket giftig organisk förening, som ursprungligen togs fram för bekämpning av bilharzia”. Jag slogs av formuleringen ”mycket giftig” och fortsätter man läsa texten är det flera språkliga småkonstigheter som gör att man reagerar. Bland annat står det ”Man kom sen fram till att TBT tog död på även andra vattenlevande organismer och därmed var steget inte långt till att använda TBT i skeppsbottenfärger för bekämpning av påväxning.” Det är något i tonen som gör att skribenten inte upplevs som neutralt inställd till TBT.

De källor som anges är tyska Wikipedia samt Naturskyddsverket. I artikeln hänvisas också till SGU, Sveriges Geologiska Undersökning, som jag aldrig hört talas om. Det visar sig vara en statlig myndighet och vars arbete alltså kan antas ha hög trovärdighet. Jag söker ”tributyltenn” på deras hemsida. Det verkar vara allmänt vedertaget att tributyltenn är ”mycket giftigt”.

Finns det då ens någon som hävdar att tributyltenn inte är så skadligt som det verkar? Jag googlar vidare men icke. De flesta verkar vara superöverens om att det är fullkomligt livsfarligt, så Wikipedias artikel verkar inte vara överdriven. I detta skedet mindes jag dessutom att vi skulle kolla efter falsk marknadsföring och övergick till att kolla på jämförelser om reseförsäkringar. Där hittade jag ett klockrent marknadsföringsinlägg i en diskussion på resdagboken och var mycket nöjd till jag kom till sista raden och såg att användaren ULLIS faktiskt skrivit ut namnet på företaget som avsändare.

Inlägget hon svarar på är dock också lite misstänkt. Där skriver resemama att det är ”självklart” att ha en reseförsäkring och att hon låtit en ”god vän som är försäkringsmäklare” titta på alternativen. Hon poängterar även att hon väljer ett annat bolag än sitt vanliga bolag, nämligen Länsförsäkringar, och att det är ”självklart” eftersom de var så mycket billigare men ändå så bra (fast hon aldrig kunnat tro det från början).

Något i språket gör att jag reagerar en smula, det är för tvärsäkert helt enkelt. Jag kollar in på resemamas profil och ser att hon arbetar på Örebro kommun med näringslivsfrågor. På deras hemsida hittar jag en Ulrika Riseby som liknar bilden på resdagboken, så jag googlar hennes namn och länsförsäkringar, men inget kommer upp. Då kollar jag lite på hennes reseinlägg och kommer fram till att hennes man verkar heta Magnus (fast de kanske inte är gifta för Ulrika är med i gruppen ”Gud finns nog inte” på facebook, men så googlar jag Magnus Riseby. Han verkar adock inte rbeta på Länsförsäkringar utan är landstingspolitiker för fp. Ungefär här börjar jag känna mig som en stalker och släpper tanken på att resemama är hemlig agent åt LF. Hon råkar visst bara gilla dem, vilket också bekräftas av ett inlägg om reseförberedelser där det enkelt konstateras att reseförsäkring är ordnad.

Läser man vidare i tråden hittar jag inte mycket som är direkt anmärkningsvärt, men vissa irriterar sig på reklaminlägget och en person som arbetar på Länsförsäkringar (och öppet redovisar det men verkar gå sina egna ärenden) kritiserar det. Dock visar det sig att Resdagboken ägs av Europeiska i ett svar från dem. Där ser man.

Så många fler forum där reseförsäkringar diskuterades hann jag inte med. Men det är som en boll det där. Börjar man nysta så är det svårt att sluta…

Dagbok 9 februari

Jag kommer ingenvart. Strukturerna är emot mig. Föreläsningarna är intressanta och bra, men all min tid går åt till – ja, vad? Jag vet bara att jag aldrig känner mig klar eller ledig. Inget blir klart, men nya grejer tillkommer hela tiden. Dessutom har jag teknikstrul. Ny extern hårddisk, som jag lyckas mecka till det med. Vad vet jag om FAT32, NTFS och HDF+ eller vad katten det hette. Lucky for me att vi har ett datorgeni i familjen. Synd bara att han bor i Halmstad. Tyvärr går det en himla massa tid till att sitta och åka fram och tillbaka till skolan också. Nästa gång den här kursen går kanske schemat kan vara lite tajtare.

Den ”riktiga” bloggen remains sorgligt ouppdaterad. Jag ska råda bot på det så fort jag har ordnat den där uppgiften med källkritiken. Struktur, det är inte så lätt alla gånger men det är gött när man får till ett!

Jämförelse mellan Aftonbladet och DN

Uppgift: Analysera och jämför Dagens Nyheter (DN) och Aftonbladet (AB) websidor med deras mobilsidor.

–          Vilka designprinciper kan man se, vad skiljer?

–          Skillnad på hur mycket information man konsument?

–          Vad kan bli bättre?

Mobil.dn.se har en annan meny än dn.se, med färre val. Därefter körs de senaste nyheterna längst upp, med klockslag, och sedan följer huvudnyheter på samma sätt som i tidningen. Länkarna till artiklarna är enkla textrader med få bilder. Artiklarna verkar dock vara desamma som i nättidningen, men allt runt om – kommentarer, bloggar, facebook etc. saknas. Det är större fokus på senaste nytt i mobil-versionen.

På aftonbladets mobilsajt är det ungefär samma upplägg – färre rubriker, men samma artiklar bakom rubrikerna. De har en länk som kommer när man har scrollat en bit som heter ”nyhetsdygnet på 60 sekunder”, vilket är mycket bra. Tror att få använder mobilen till att läsa längre artiklar, men sånt där som gör att man får snabbkoll är vettigt. Både DN och Aftonbladet borde kanske ha något kortare artiklar i mobilversionen, och fler länkar för att ta sig fram och tillbaka enklare. Fler sätt att ta sig till olika artiklar. Scrollandet är irriterande.

Generellt finns det förstås mindre info på mobilsidorna, som är mest nyhetsbetonade. Det är mycket fluff på ABs vanliga sida, med intervjuer, skvaller och reportage etc som egentligen inte har direkt nyhetsvärde (men som är det man ofta blir sittande vid i webbversionen). På sätt och vis tycker jag mobil-versionerna är bättre än webb-versionerna. De är mer överskådliga och nyhetsinriktade, vilket är det man vill ha när man kommer dit. Det är skönt att slippa hela skvaller-ytan till höger på AB som oftast bara är trams, men som man ändå kan få koll på i mobilen genom att gå in under ”nöje”. DNs sida är ju mycket renare än ABs, men AB har trots sin rörighet en viss logik (även om det ibland känns som att den logiken går ut på att få Sveriges befolkning att scrolla så mycket som möjligt). Möjligen skulle de tjäna på tydligare kategorisering eller tematisering. Det går ju att följa menyn för att hitta nyheter i olika genrer, men även den är lång, scrollvänlig och aningens ostrukturerad. Där är DN i mitt tycke mer logiskt med menyn som sträcker sig över hela sidan och undermeny som kommer upp när man har valt.

Vilket system som egentligen är bäst av det sammankopplade, det hierarkiska eller det sekvensiella är kanske lite olika beroende på vilken typ av text man läser. Jag tycker mig se att de flesta sidor numera har hybrider och att man strävar efter att göra det enkelt för läsaren. Det i sig blir en annan form av strukturfascism, även om det inte påminner om tryckt media, där man förväntar sig att allt ska vara tillgängligt överallt, hela tiden. Rimmar väl med riktlinjer som att ”ge användaren kontrollen” men inte med ”ge inte för många val”. Men jag tror att ju mer vana vi blir att surfa på internet, desto mer kräver vi nog, och desto mer klarar vi av att hantera.

Dagbok om kursen del 1

Jag har varit sjuk och sedan på kurs, så jag har inte varit i skolan förrän idag, onsdag. Jag har inte heller gjort något alls med bloggen under denna tid, mer än att kolla in lite nervöst då och då och undra vad jag borde göra. Jag har ingen aning om ifall det finns några övningar från förra veckan som jag borde ha gjort, det är möjligt. After Effects kommer jag förmodligen aldrig att lära mig. Photoshop kan jag lite sen tidigare. Ju längre lursen går, desto mer undrar jag faktiskt vad det är meningen att vi ska lära oss. Kunskaperna blir så breda att de blir meningslösa.

Jag har i alla fall beslutat att denna bloggadress kommer att användas till de övningar och den dagbok vi förväntas skriva. Det innehållsliga kommer att läggas på en annan blogg, som jag just nu funderar över namnet på. Jag vill ha ett bra namn faktiskt.

Dagens föreläsning handlade om webdesign och lite om tekniken bakom. Det var inte så mycket nytt för min del, men visst är det intressant att fundera på vad som är en bra hemsida och vad som inte är det. Man ställer ju olika krav på olika avsändare känner jag, jag förväntar mig inte att det ska finnas så mycket avancerat på en blogg exempelvis. En ful men vederhäftig sida av en eldsjäl accepterar jag utan krusiduller, om informationen är vederhäftig. Ibland stöter man ju dock på helt oläsbara sidor, med färger och understrykningar etc i härlig blandning, och det orkar man inte med.

Nu ska vi skriva en analys och jämföra webversionerna med mobilversionerna av DN och Aftonbladet, så det torde bli nästa inlägg.

Vad ska jag ha den här bloggen till?

Även om jag är en intressant person, ibland åtminstone, när jag är vaken. Strunt samma, vi lämnar det. Men jag funderar i alla fall på vad jag ska ha bloggen till. Ett trevligt alternativ är att använda den till att blogga om mitt stundande slutprojekt, som ska genomföras i Paraguay och förmodligen handla om något i stil med frivilligorganisationers kommunikation med sina målgrupper. Då skulle jag kunna blogga om förberedelser och sedan fortsätta medan jag är där, en slags webbversion av allt jag gör för att ro det där projektet i hamn. Det som är extra intressant med min resa är att jag ska ta med min son på 4 år, och det verkar mer eller mindre som att jag är den första personen någonsin som 1) är ensamstående med barn och ändå konstig nog att studera, och 2) optimistisk nog att tro att man ska kunna dra iväg och göra MFS med ett barn i bagaget. Just nu finns det exempelvis ett delikat försäkringsproblem jag skulle kunna dela med mig av.

Min andra idé till blogginnehåll är att utforma det som en webbtidning, som i så fall skulle handla om föräldraskap och barn. Det saknas en sådan som inte fokuserar på tvåsamhet. Eller inte utgår från att hela världen är hetero. Eller etniska svenskar. Eller att deras största problem är om de ska köpa årets eller förra årets barnvagnsmodell. Och en massa andra saker. Men i alla fall, det skulle kunna vara ett alternativ.

Har någon i klassen något att säga om det här? En idé är förstås att sammanfoga dessa två alternativ och köra bloggen som en del av webbtidningen(/multimedia-ningen, då jag antar att bild, ljud och annat ska in, utan pardon). Alla tips och råd mottages tacksamt!